Idag brast det totalt för mig, känslorna kring Alvas mage svämmade över och jag bröt ihop.
Det var skönt. Det var välbehövt. Spänningarna släppte något.

Det är fortfarande inte bra. Bättre, men ..
När ska det sluta?
Nutramigenen fungerar inte alls.

Letade fram ett nytt recept på välling som man gör själv.
Sinlakpulver, havremjölk och laktossmör.
Hon verkade gilla smaken, men det gick inte i alla fall.
Hoppas och tror att det kommer fungera.
Det är så illa tvunget att göra det.

Idag har jag fixat och donat på tok för mycket.
Är hur trött som helst och har mig själv helt att skylla.

Gårdagskvällen spenderades hemma hos Tina och lille söte John.
Vi hade hur mysigt som helst, och hoppas vi ses mycket snart igen :)

Imorgonkväll skulle vi träffat vännerna, alla vi som fått barn i samma veva skulle äta och dricka gott och umgås tillsammans utan barn för en gångs skull.
Men jag och Martin avbokade idag. Det har helt enkelt varit för mycket ..
Känns inte bra att lämna bort flickan på barnvakt när hon inte är bra.
Jätte tråkigt, men det måste bli så, familjen går först, och det kommer flera tåg.
Så lätt blir ni inte av med oss :)

Nu ska jag krypa ner i sängen brevid min älskade dotter, och ber återigen om en lugn natt.
Godnatt mina vänner :)