måndag 13 februari 2012

För var timma som går känner jag mig starkare och starkare .

Jag känner mig så pass stark att jag i alla fall klarar av mig själv och klarar av att ta hand om
Min familj.

Min underbara familj <3

Jag ska inte sticka under stolen med att bakslagen kommer, och kommer säkert komma även framöver. Någonting annat vore konstigt..

Men jag och familjen gör framsteg varje dag, och övervinner våra nya rädslor dagligen.

Det jag känner nu är en enorm saknad.
Jag saknar magen..
Jag saknar dig Love.

Jag hade precis fått börja känna av dina sparkar min lilla son <3
Jag känner mig så tom.

På torsdag ska vi träffa våran kurator igen, vilket ska bli riktigt skönt.
Vi ska även få bilderna som sjukhusfotografen tog på dig Love.
Jag vet att de kommer vara fantastiskt fina <3

Nu ska jag och M gå till förskolan och hämta våran ögonsten. Vårat underbara yrväder till dotter. Alva <3
Utan henne hade vi varit chanslösa <3
Tack för att du finns min älskade tös.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar