Jag vet att jag behöver börja skriva för att påbörja bearbetningen, sorgearbetet.

Sorgearbetet i mardrömmen som upprepas återigen.

Men hur gör man när det inte finns några ord?

Allting tar emot något så enormt och tiden står verkligen blickstilla.

Livet är alldeles för orättvist <3

Det är en hemsk värld vi lever i.

Jag lovar er alla att jag ska kämpa, jag ska kämpa allt jag någonsin kan tills den dagen mitt eget hjärta slutar slå.

Men det gör verkligen så ont ..