Jag har suttit och väntat hela dagen på ett enda samtal.

Jag har varit totalt ofokuserad på jobbet och inte gjort annat än fel idag.

Alla mina tankar har gått till att hålla koll på telefonen, så att jag absolut inte missar samtalet.

Samtalet som aldrig kom..

Det finns säkert en jätte bra förklaring till varför han inte ringde, men jag kan inte annat än att känna mig sviken.

Återigen.
Han lovade mig att ringa idag..

En vän skrev någonting häromdagen:
-Syns man inte, finns man inte.

-Jag syns inte.

Jag känner mig som en liten och obetydlig människa ..

Tack älskade mamma, syster och Moa för sällskapet ikväll, ni ger mig energi <3

Imorgon tar vi nya tag.

Kärlek / Sofie