Jag önskar ofta att jag vore en av er som läser bloggen..

Jag har hört så många gånger att -" Jag vågade inte läsa vad du skrivit idag. Det var för tufft."

Missförstå mig inte, för jag respekterar er alla.

Ni som läser vad jag skriver bestämmer helt när ni ska läsa eller om ni ens ska läsa.

Medan jag och min familj sitter fast här .. Mitt i sorgen, i bearbetningen, fummlandes efter någonting att hålla oss kvar i ..

Försöka komma tillbaka till vardagen igen..

Kärlek till er som fortsätter att läsa vad jag skriver <3

När allting uppdagades med Love gick mina besökare på bloggen från ca 50 till nästan 350..
Jag lämnar det okommenterat.

Ibland skriver jag med ro i kroppen, och ibland i ren panik för att lätta på den värsta ångesten..

Var så otroligt glad för vad du faktiskt har här i livet, och ta ingenting eller någon förgivet <3