Svar på kommentar från Anonym :

Inga frågor till mig är onödiga. Jag förstår att många har frågor och funderingar och jag beundrar verkligen de som tar sig mod att våga fråga, för jag vill så gärna berätta ..

Jag vill inte gå in i detalj här på bloggen om förlossningen, av respekt för de som inte vill veta.

Men jag kan säga att, ja det gjorde ont.
Fruktansvärt ont.
Jag fick visserligen smärtlindring, men ingenting som tog på värkarna.
Jag hade värkar som vid en "normal fullgången" förlossning.
Jag blev igångsatt 4 gånger, första gången kl 08.00 och sista gången 17.00 och Love är född 18.15..

Han var den finaste pojken jag någonsin sett... <3
Min älskade lille son.

Vi tog mycket bilder.. Jag skulle vilja visa upp honom för hela världen... för det är min son.
Det är mitt barn.
Men av respekt för de som inte vill se, visar jag honom endast om någon frågar..

Jag kände på honom.. Tog i honom, och höll om honom..
Jag bäddade ner honom i den lilla vita korgen, och nynnade en vaggvisa i huvudet..
Pussade hans panna, och sade farväl ..
<3

Känslorna svämmar över när jag skriver.. Minnena kommer tillbaka. Hjärtat knyter sig.

Jag är så otroligt tacksam att jag blev kontaktad av en gammal vän innan Love kom..
Utan henne hade jag aldrig klarat av att vara så stark som jag var när han väl var ute...
Jag sög åt mig av en massa goda råd och hon blev lite av en mentor för mig.
Jag är dig evigt tacksam Lotta <3

Tack vare dig har jag idag en massa bilder på min son, och tack vare dig fick jag minnen av honom som jag aldrig kommer att glömma. Tack för att du vägledde mig när jag var som mest vilsen och rädd <3

Jag kan inte låta bli att skriva att jag tycker världen är alldeles för orättvis..
Jag fick en chans att hålla i min son, en enda chans ..