Mötet idag med C var som förväntat tungt, men samtidigt skönt.
Hos C är jag trygg.

Tyvärr verkar det ha blivit missförstånd mellan personalen förra söndagen, så Loke skickades aldrig till sjukhusfotografen som jag önskade..

Han skickades direkt till Uppsala.
Glömdes bort..
Det var riktigt tungt att höra..

Det här fotot var och är viktigt för mig..

C kollade min journal för säkerhetsskull och där står det skrivet till och med att - Sofie önskar foto från sjukhusfotografen.

Skiftbyte och miss i kommunikationen mellan personalen, tyvärr ..

Det finns en chans kvar, och det är att sköterskan tog ett foto på honom direkt när hon tog hand om Loke efter förlossningen, och att de bilderna fortfarande ligger kvar i kameran.

Jag önskar att så är fallet ..

Jag vill så gärna ha en likadan bild på Loke som jag har på Love <3

Den som lever får se..

För läkarna/ sköterskorna är mina pojkar egentligen obetydliga foster, men för mig är det mina barn ..

Mina djupt älskade änglabarn som jag skulle göra allt jag någonsin kunde för att få tillbaka ..

Skulle jag få en enda chans i livet, skulle jag göra allt, bara jag fick ha er hos mig ..
Bara en sista gång ..

Att man kan sakna två små liv så innerligt mycket, fast jag bara träffat er en enda gång ..

En mors kärlek till sina barn slår all kärlek i hela vida världen ..

Mina saknade änglar .
Love och Loke ..

Jag och M pratade även med C idag om bemötandet vi fått erfara på Specialistmödravården..

Två gånger har vi nu fått, i princip dödsbesked direkt på britsen i undersökningsrummet på våning 4..

Två gånger har vi även blivit lämnade ensamma direkt efter beskeden..
Sköterskan lämnar oss, och kommer aldrig mer tillbaka ..

Bara Gud vet hur länge vi suttit och väntat ensamma, totalt förkrossade på att specialistläkaren ska komma.

Ultraljudsapparaten är i full gång och vår lilla bebis hjärta tickar på, på skärmen..

Hade det legat en kniv därinne, så Gud vet vad ..

Man får aldrig lämna någon ensam direkt efter ett dödsbesked!
Jag hatar Specialistmödravården.

Att det kan vara sådan skillnad på bemötande på våning 3 & 4.

På 3: an , Kvinnokliniken har bemötandet varit fantastiskt båda gångerna..

Ingen har dömt mig, och alla har sett mig som en människa.
Alla jag mött har försökt att göra allt de möjligtvis kan för att göra min vistelse där så bra som möjligt.

Tack för att ni finns, alla underbara sköterskor/läkare på "23: an " <3

Vi fortsätter att kämpa ..